31 december, 2022

2022 blir 2023 i natt och en efterlysning

Av Håkan Jartelius

God eftermiddag på er!

I dag är det sista dagen av året 2022 och i morgon lägger vi detta år i malpåsen. Detta år blev absolut inte som jag hade hoppats på som vanligt men det avslutades på ett bra sätt, bortsett från en sak. Min hockeyhandske har kommit på villovägar på något märkligt sätt. Jag upptäckte det igår när jag skulle plocka fram den från skåpet i arenan där jag alltid lägger den efter matcherna. Handsken är specialanpassad för min hand, så den är väldigt värdefull för mig men totalt värdelös för alla andra.


Skulle ni hitta en handske där långfingret, ringfingret och lillfingret sitter ihop så var snälla att lämna den till mig eller till KHK:s A-lags materialförvaltare så vore jag evigt tacksam…

Som tur var så fick jag låna en annan handske av materialförvaltaren i KHK


2022 var året som mitt dåvarande assistansbolag och likaså min arbetsgivare blev uppköpt av ett norskt bolag och hastigt lustigt fick jag frågan om jag ville ingå i ett arbetsteam som har sitt säte i Stockholm och jag är inte känd för att vara feg så jag tackade ja till den möjligheten utan att jag i princip inte visste vad jag gav mig in på, samtidigt som jag begrepp att jag måste göra avkall på mina timmar i NKT Arena. Jag tänkte att jag måste ta chansen att hoppa på den här båten, annars är jag ju dum i huvudet.

Jag har varit i Stockholm i 4 dagar i höst och träffat mina kollegor i Stockholm och en del kollegor från Norge, jag slängdes in i hetluften på en gång i ett möte som varade i 6 timmar med två språk så jag var ganska mör i huvudet efter det mötet. Å andra sidan så utmynnade det mötet i att jag ska hålla en föreläsning om mitt liv och min assistans någonstans i Norge i augusti, hjälp vad jag har gett mig in på? 🙂

Jag har haft mängder med möten med mina kollegor i Teams och jag innan begrepp det så kom det många svordomar ur min mun och om jag ska vara ärlig så har jag inte full koll på Teams än i dag.

I januari är det dags för en ny vända till Stockholm där jag ska hjälpa till med att göra en reklamfilm…… Jag i en reklamfilm??? Ja ni läste rätt även att jag själv har svårt att fatta det själv än så länge….

På det privata planet har detta år naturligtvis varit både tufft och sorgset och roligt och jobbigt. Jag har förlorat min underbara faster i cancer. Det var och är en tuff tid så här efteråt, det kommer stunder i vardagen som påminner mig om att livet är väldigt skört och att man måste vara rädd om nära och kära och framför allt så måste man ta tillvara på den tiden som man får ha tillsammans för vi vet absolut inte vad som händer i morgon, och då kan det vara försent att göra något….

Jag har fått nya trevliga bekantskaper under detta år som har lyft oerhört mycket mentalt samtidigt som jag förhoppningsvis har vårdat mina gamla bekantskaper på ett fint och bra sätt.

Nej nu ska jag inte vara sentimental längre utan bara önska er ett gott nytt år så hörs vi nästa år