9 oktober, 2022

Hemma igen efter en intensiv helg

Av Håkan Jartelius

God kväll

Ja vad ska jag börja berätta om i helgen, vi tar det från början va? Vid klockan 7.45 i fredags så plockade jag upp den andra assistenten som skulle följa med mig till Gävle.

Sedan började den långa resan längs E22an och genom Stockholm var det tänkt men vi tvingades att lägga on rutten vid vårat lunch uppehåll i Ringarum när vi såg på GPSen att det långa köer i Stockholm, så vi bestämde oss för att lägga om rutten via Katrineholm och strängnäs och köra bredvid Stockholm. Så här i efterhand så vet jag inte om det var ett felval iallafall för det myllrade av vägkameror och så var det en tråkig väg.

Väl uppe i Gävle och inne på hotellet så valde vi naturligtvis fel hiss så när vi hade åkt upp till tredje våningen där vi skulle bo så insåg vi att vi var på fel sida av hotellet så det var bara att ta hissen ner igen till lobbyn och gå över till rätt sida och åka upp igen.

När vi kom in i rummet så märkte vi att vi kommer får bo i det varmaste hotellrummet jag någonsin har bott i. Vi lämnade bara våra väskor för att sedan gå ut.i Gävle och köpa lite dricka och då märkte jag att trottoarerna inte var så rullstolsvänliga och det var rena rama berg och dalbanorna så efter jag hade inhandlat drickat så insåg jag att det är lika bra att jag väljer cykelbanorna som gick mitt i vägen och väl inne på hotellet igen och sen gjorde vi ett bra försök att koppla in mobilen i tvn för att kunna se Karlskrona mot Kallinge men efter en halvtimme gav vi upp och beställde in pizza i stället sen var det nästan dags för sängen.

På lördagsmorgonen vid frukost så gick jag igenom mina anteckningar som jag skulle gå igenom med min chef som körde upp till Gävle från Stockholm bara för att träffa mig. Klockan hann bli så mycket så att personalen hann duka undan all frukost och stänga restaurangen.

Och sen vid elva tiden kom huvudpersonen för den här helgen till hotellet bara för att träffa mig, nämligen Ove Molin, som ville klämma in 5 minuter i sin fullbokade dag att träffa mig, och det passade mig väldigt bra för jag ville gärna få möjligheten att kunna räcka över hemmatillverkat häfte till Ove med en text vad han betyder för mig och mängder av hyllningar från Oves tid i Karlskrona. Jag kan nämna att han blev väldigt tagen av det

Sedan kom min chef och vi hade ett långt möte i hotellets lobby med mängder av information och positiva saker för mig, så jag var nästan lite tagen efter mötet

Efter mötet så hann jag med att koppla av på rummet i drygt en timme och reflektera över mötet och faktiskt gå genom mötet med mitt resesällskap igen så vi hade hört samma saker och det hade vi gjort

Sen ner i garaget och bara åka till arenan tänkte vi men då upptäckte vi att det var ganska så trång väg ut ur garaget så det tog nästan 20 minuter att köra ut bilen från garaget på ett helt säkert sätt. En stor eloge till mitt sällskap som samarbetade briljant med att få ut bilen utan en enda liten repa på bilen. Så efter matchen så parkerade vi bilen utanför hotellet

Väl i arenan så gick jag till min plats direkt och upptäckte då att det inte fanns några markerade platser så jag bestämde mig för att för att stanna kvar tills hyllningen av Ove Molin och matchen skulle börja för att få en bra plats.

Efter att mina assistenter hade gått och köpt hamburgare till oss och kom tillbaka till mig så smög en av assistenterna upp bakom mig och skrämmande mig genom att lägga upp båda händerna på axlarna på mig och sa bö och innan jag fattade vad som hände så funderade jag på om det fanns någon hjärtstartare i arenan samtidigt som det var en ganska härlig känsla för då visste jag att assistenten trivdes både med mig och hela situationen eller vad man ska säga. Samtidigt som jag blev livrädd först så gick det väldigt snabbt över i en lyckokänsla.

Själva hyllningen och matchen kommer jag inte skriva om för det är väldigt utbenat redan i flera andra medier och tv kanaler men det var häftigt att vara med på plats och få se hur stor Ove Molin är egentligen uppe i Gävle.

Efter matchen och när brynässpelarna klev av isen så såg Julius Bergman mig och gjorde ett tecken till mig att han skulle komma upp till mig snart så det var bara att vänta in honom och efter att tag kom han upp och hälsade på mig och sedan gav han mig en klubba.

Detta är ett tecken på att Karlskrona HK har utbildat sina spelare väl och även har lärt sig att vara väldigt måna om personerna runt laget. Jag menar att det är väldigt stort av Ove och Julius även om Ove inte är någon khk-produkt av något slag. Att dom tar sig tid att prata med personerna i khk från khk-tiden. Det är väldigt stort….