9 juli, 2022

Bakslagets år

Av Håkan Jartelius

God förmiddag!

Det känns som att året 2022 kommer att bli bakslagets år för mig. Det kommer bakslag efter bakslag på min väg i år. Det senaste bakslaget kom nyligen men det återkommer jag till lite längre ner i detta inlägg…

Året hann knappt att börja innan jag fick det tuffa beskedet att jag behövde genomgå en operation till, det dröjde till slutet av april innan operationen blev av visserligen men bara vetskapen att behöva genomgå en operation till med allt vad det innebär är väldigt påfrestande för hjärnan ska ni veta. När jag väl fick veta min operationstid så insåg jag väldigt snabbt att tidpunkten som operationen skulle äga rum kunde inte ha hamnat mera fel i min kalender än vad den gjorde. Det var ju bara att bita ihop och lägga sig på bordet för att flytta på operationen fanns inte på världskartan för mig. Det var bara att ta tjuren vid hornen och lösa alla problem som dök upp efter hand, och med god och fin hjälp av operation-Anna så flöt operationen på väldigt bra så tack så jättemycket för ditt fina stöd.

Sedan planerade jag att åka i väg en helg i sommar och bara fokusera på mitt välmående och när jag är mitt uppe i planeringen av den så dimper det ner ett förhinder för en i mitt resesällskap just den helgen, så det var bara att ställa in dom planerna.

Sedan hoppas jag att jag inte behöver flytta på väldigt väldigt länge för jag har aldrig varit med om maken hur många problem och utdragna problem det kommer upp bara genom att flytta typ 25 meter men slutresultatet kommer dock att bli magiskt bra så jag ångrar absolut inte flytten i sig.

Jag håller dessutom på med att skaffa en ny bil men att hålla på med att bråka med Försäkringskassan om självklara saker tar musten ur vem som helst. Jag behöver ha Försäkringskassans hjälp med att bygga om bilen och ibland kan jag undra vilken verklighet dom lever i

Jag skrev ju nyligen om att jag hade startat ett projekt för att jag skulle må bättre och att jag kände att jag hade fått en bra start på det, men när jag skrev det i min blogg så jixnade jag nog det totalt för nyligen fick jag ett besked som grusade hela projektet totalt. Jag kommer inte att skriva vad det va för något besked för ni kommer bara att tycka att jag är så löjlig om jag skulle berätta om det. Jo det kommer ni att göra för jag kom på mig själv, att om jag kunde typ lämna min kropp och kolla på mig ur en annans synvinkel så skulle jag med tycka att jag var jättelöjlig. Dock när jag återvänder till min kropp igen så var det ett väldigt avgörande besked för mig och just nu så ser jag ingen annan lösning på projektet än att lägga det i en malpåse och hoppas på att mina framtidsdrömmar inte kommer att påverkas allt för mycket av det beskedet. Hjärnan fick en släng av deja vu känsla från när KHK åkte ur SHL…..

Om 15 dagar så ska jag ut på en kryssning på Östersjön i en veckas tid och vi är alla all set to go men det finns ett STORT hinder att besegra innan jag kan säga att jag ska äntligen få kryssa igen och det är att jag måste ta ett corona test 2 dagar innan avresan. Det sjuka är att det kravet slopas från och med den1 augusti, så frustrerande är det. Dessutom har jag klarat mig genom hela pandemin utan behöva att ta ett enda test så åker jag på att ta ett i sista sekund av pandemin, hur sjukt är inte det 🙂

Nej det är skönt att hockeyn drar igång i augusti och då blir det lite normalt för mig igen hoppas jag, om inget annat händer längs med vägen vill säga.

I need my hockey so much 🙂